Trots att de flesta av oss kan relatera till och förstå hur viktigt frid är för vårt mående, välbefinnande och lycka är frid alltför ofta ett mycket underskattat ting samt något som de allra flesta inte riktigt förstår. Det är så lätt, under vår fysiska existens, att sträva efter materiella framgångar och/eller stabilitet, att ha en överdriven fokus på vårt utseende, status eller helt enkelt följa med strömmen i samhället utan att tänka efter om dessa verkligen kan utgöra en korrekt och beständig grund för frid. Att försöka uppnå frid i den yttre världen och genom yttre faktorer är som att bygga grunden till ett hus på sand. Huset kan stå kvar ett tag, till synes stabilt, men det kommer inte kunna stå emot de naturliga och oundvikliga påverkningar orsakade av tiden och vädrets makt. Det är inte en sådan frid som Spiritismen lär oss att förstå och bygga upp. Om du skulle vilja veta mer om den sorts frid som Spiritismen presenterar så stanna kvar.
Låt oss börja med en kort definition av vad frid är. Frid kan definieras som ett inre eller själsligt tillstånd av harmoni, balans och lugn. Ett tillstånd som kan både vara oberoende och förbli opåverkat av yttre händelser alltefter vilken grund friden vilar på samt hur väl utvecklad denna grund är. Frid är en verkan, inte en orsak. Frid fordras därmed vissa förutsättningar eller orsaker för att existera och utvecklas inom oss och som konsekvens manifestera sig under vår existens. Men hur kan man bygga upp och uppnå detta tillstånd av frid?
Det är mycket viktigt att ha i åtanken att ett tillstånd av frid endast uppnås som ett resultat eller konsekvens av våra egna ansträngningar. Vi har alltid vår fria vilja till vårt förfogande och kan därmed påskynda och förenkla eller förlänga och försvåra förvärvet av friden. Fridens grund består av två element: det ena är intellektuellt och det andra moraliskt. Det intellektuella elementet bestående av våra kunskaper skapar ett perspektiv ifrån vilket vi betraktar oss själva, allt och alla i universum. Att arbeta med, utveckla och ifrågasätta våra kunskaper kring livet, i en större och djupare kontext är därmed väsentligt för att frid ska kunna bli en verklighet. Det är ju utifrån detta helt egna perspektiv som vi medvetet eller omedvetet grundar våra tankar och känslor som sedan resulterar i våra handlingar. Och här kommer vi in på det andra elementet vilket är det moraliska elementet. Spiritismen definierar moralen på följande sätt på fråga 629 i Andarnas bok:
“Moralen är regeln för att uppföra sig väl, det vill säga att kunna skilja på gott och ont. Den är grundad på iakttagande av Guds lag. Människan uppför sig väl, när hon gör allt med tanke på vad som är gott för alla, ty då lyder hon Guds lag.”
Att kunna skilja på gott och ont kräver en upplyst intellekt eller intelligens, vilket är alltså det första elementet för frid. Det är dock inte tillräckligt att kunna skilja på gott och ont utan det krävs också att man uppför sig i överenstämmelse med det goda och då agerar man enligt Guds lag. Intellekten upplyser en alltså om hur man bör agera vid en viss situation samtidigt som moralen är förmågan att agera därefter. Att veta hur man bör agera och därefter agera i enligheten med det är enligt Spiritismen den enda och sanna grund för frid eftersom vi då agerar enligt Guds lag, vilken alltid avser det rätta och bästa för allt och alla. En fråga som naturligt kan uppstå nu är hur kan man lära känna Guds lag.
Spiritismen lär oss att Guds lag både uppenbaras för människan och finns skriven i hennes samvete (Andarnas bok, fråga 621 och 621a). Ju mer vi utvecklas intellektuellt och moraliskt desto mer kan vi förstå och leva enligt Guds lag. Våra intellektuella och moraliska ofullkomligheter som t.ex. högmod och egoism är dock barriärer som försvårar åtkomsten till Guds lag, vilket i sin tur resulterar i en felaktig tolkning av densamma samt ett uppförande som avviker från den. Spiritismen hjälper oss att både betrakta och förstå Guds lag i all sin sublima essens av kärlek och rättvisa och på detta sätt vägleder den oss i vår nödvändiga intellektuella och moraliska fullkomning som utgör själva grunden till frid och lycka. En frid som är permanent i oändligheten och orubblig trots livets utmaningar och prövningar, en frid som är helt oberoende och opåverkad av yttre händelser.