När reinkarnationsläran blivit förstådd i sina grunder och som konsekvens accepterat uppstår det naturligtvis ett antal frågor, bland dessa kan man räkna in: hur Anden förhåller sig med sin egen reinkarnation och om den kan påverka densamma. I del 2, kapitel sex av Andarnas bok besvaras några av dessa frågor:
258. Har Anden i vandrande tillstånd (i den andliga världen), innan den antar en ny kroppslig existens, något medvetande och något förutseende av det som kommer att hända under livet?
“Den väljer själv de slag prövningar som den vill underkasta sig och däri består dess fria vilja.”
258a. Är det då inte alls Gud som pålägger den livets prövningar som påföljd?
“Ingenting sker utan Guds tillåtelse, ty det är han som etablerat alla lagar som styr universum. Fråga då, varför han har gjort denna lag i stället för en annan? Genom att ge Anden valfriheten, lämnar han honom hela ansvaret för hans handlingar och deras konsekvenser, och ingenting är i vägen för hans framtid. Den goda liksom den dåliga vägen kan bli hans. Men om han faller, så har han ändå den trösten att allt inte är slut för honom, och att Gud i sin godhet lämnar honom fri att göra om det som han gjort dåligt. Å andra sidan är det nödvändigt att skilja på vad som beror på Guds vilja och vad som härrör från människan. Om en fara hotar er, så är det inte ni utan Gud som har skapat den. Men ni har friheten att vilja utsätta er för den, eftersom ni där har möjlighet till utveckling och Gud har tillåtit det. “
262. Hur kan Anden, som till sitt ursprung är enkel, okunnig och oerfaren, välja en existens med sakkunskap och vara ansvarig för detta val?
“Gud kompletterar Andens bristande erfarenhet i det han utstakar för honom den väg han bör gå, såsom du gör för ett barn redan från vaggan. Men han låter honom så småningom själv få välja, allteftersom hans fria vilja utvecklas och det är då som han ofta går vilse och tar den dåliga vägen, om han inte lyssnar till de goda Andarnas råd. Det är detta som man kan kalla människans fall.”
264. Vad är det som leder Anden i de prövningar som han ska utstå?
“Han väljer dem som kan tjäna honom till soning, enligt naturen av hans felsteg, och hjälpa honom att avancera snabbare. En del kan alltså ålägga sig ett liv av nöd och försakelse för att försöka bära det tappert. Andra vill prövas genom frestas av rikedom och makt, som är mycket farligare på grund av det missbruk och den dåliga användning som man kan göra av detta och genom de låga passioner som de avlar. Andra åter vill prövas genom de strider som de måste utstå i kontakt med lasten”.
266. Skulle det inte tyckas naturligt att välja de minsta besvärliga prövningarna?
“För er ja, men inte för Anden. När den blivit befriad från materien upphör vanföreställningen och den tänker på annat sätt.”
Genom att undervisa oss att Anden själv kan vara delaktig och påverka planeringen av sin nästkommande reinkarnation allteftersom sin utvecklingsgrad lär Spiritismen oss att karaktären och till viss del även detaljerna av de prövningar, svårigheter och utmaningar som vi genomlever under vår fysiska existens inte representerar något straff eller slumpens verk.
Anden, när den befinner sig i den andliga världen mellan två reinkarnationer, resonerar på ett helt annorlunda sätt än när den är inkarnerad och under den fysiska kroppens påverkan. Den förstår på riktigt vad fysiska existenser är till för. Den kan höja sig från det trånga materiella livets perspektiv och överblicka ett mycket större område som sträcker sig från starten i sin egen andliga historia ända till slutmålet som den nödvändigtvis måste uppnå. Den förstår sina styrkor och svagheter, vilka misstag den begått och så gärna längtar efter att ställa till rätta, vad som hindrar den från att skrida framåt intellektuellt och moraliskt, och därför ber den om en ny existens som är anpassad därefter. Liksom en sjukling som efter att ha förstått orsaken till sin sjukdom, kan välja att genomgå en smärtsam behandling så att den, när behandlingen är avslutad, kan tillfriskna och inte längre lida. Under behandlingen kommer den att genomlida mycket svåra prövningar och smärtor, men den vet att dessa endast är tillfälliga och tröstar sig med tanken att när behandlingen är över kommer hälsan och välmående bli återställt och som konsekvens en lyckligare tillvaro bli till. Alternativt kan den istället välja att inget eller mycket litet göra åt sin sjukdom, och som konsekvens se och känna sitt lidande endast förvärras med tiden.
Spiritismen lär oss att Anden ser på sina fysiska existenser som medel för att uppnå specifika ändamål. Allteftersom den utvecklas, ökar den sin förmåga att förstå Guds lagar och sin roll i hans skapelse. Därav blir den bättre och bättre på att tänka, vilja, känna och handla, vilket naturligtvis speglas i alla de valen den gör. Vad är en enda fysisk existens av prövningar och försakelser för Anden i förhållande till Andens eviga liv? Vad är det för lycka som ett materiellt liv kan erbjuda en Ande som alltmer höjer sig uppåt mot de högre andliga sfärerna?
Kunskaperna som Spiritismen undervisar oss kring reinkarnationen har en enorm påverkan redan i vår nuvarande existens. Några av dessa konsekvenser är:
- De förmår oss att börja betrakta den fysiska existens växlingar utifrån ett andligt perspektiv som är progressivt.
- Vi börjar tilldela den fysiska existensen och de materiella (jordiska) tingen de sanna syften och värden som de har och därav anpassa våra förväntningar och existentiella ändamål.
- Vi blir medvetna om att vi har det fulla ansvaret för våra handlingar samt att konsekvenserna av dessa sträcker sig långt efter denna existens. Vi förstår att vid varje dag av vår existens har vi makten och skapar förutsättningarna för lyckan eller olyckan i vårt andliga liv. Vi förstår att som vi sår får vi skörda.
- Vi finner styrka, hopp, tröst och mod att genomgå existensens olika prövningar och utmaningar då vi vet att dessa har ett pedagogiskt syfte i vår andliga utveckling samt att de kan vara en mission eller ha sitt ursprung i våra egna misstag och felsteg i tidigare existenser. Dessutom lär vi oss att genomlida existensens prövningar och soningar med acceptans och tillit till Guds barmhärtighet och kärlek.
Långt ifrån att förakta och försumma den fysiska existensen, absolut inte. Den börjar betraktas och upplevas tvärtom med en mycket större känsla av vördnad då vi förstår på djupet dess sublima betydelse och påverkan. Liksom barn som växer upp och inte längre kan finna glädje i sina leksaker kan inte en riktigt Spiritist betrakta materiella (jordiska) ting på samma sätt som tidigare. Det som vi brukade kalla för liv blir i stället betraktad som en fysisk existens. Liv däremot, finns i stället i Anden, oförstörbart och evigt.